Peros Teknik: Elektronik

Elektronikkomponenter

Motstånd

Ett motstånd minskar strömmen. Enheten för motstånd är ohm, som förkortas ohm. 1000 ohm = 1 kohm (kiloohm). 1000 kohm = 1 Mohm (megaohm). Genom färgringarna kan man se hur stort motståndet är. Man kan också mäta hur stort motståndet är. Ett annat ord för motstånd är resistor.

Motstånd används nästan i varje elektronikkoppling. Syftet är att anpassa spänning och ström till olika komponenter.

Färgkodbeteckningar:

Om t ex första ringen är röd, andra violett, tredje brun och fjärde guld betyder det:

Första siffran är 2, andra siffran är 7 och antalet nollor är 1.Värdet är alltså 270 ohm. Den fjärde ringen är oftast guld. Den anger att riktiga värdet kan avvika något från det angivna.

Vad har motståndet 1,8 kohm för färger? 1,8 kohm = 1800 ohm. Första siffran är alltså 1, andra 8 och antalet nollor 2. Färgerna är alltså brun-grå-röd.

Ett sätt att komma ihåg färgerna är att det inleds med mörker: Svart och brunt. Sedan kommer regnbågens färger i ordning och det avslutas med ljust: Grått och vitt.

Det finns även motstånd med fem ringar. Då anger de tre första ringarna de tre första siffrorna. Dessa har alltså ett värde som är mer noggrant.

Reglerbart motstånd

Här går det att ändra motståndet genom att vrida på en ratt. De två yttersta benen motsvarar de yttre benen på schemasymbolen och det tredje benet är pilen på symbolen. Reglerbara motstånd kallas ofta potentiometer.

Termistor

Hos en termistor ändras motståndet när temperaturen ändras. Det finns de som ökar motståndet vid ökad temperatur, och det finns de som minskar motståndet vid ökad temperatur. De kan t ex användas som termostat eller temperaturmätare.

Diod

En diod släpper igenom ström åt bara ena hållet. Triangeln i symbolen är en pil som anger den riktning som strömmen släpps igenom. Det kallas diodens framriktning. Motsatta hållet är diodens backriktning. Strecket på dioden anger oftast minussidan.

Som vi ritat här, kan strömmen gå från vänster till höger, men inte tvärt om.

Lysdiod

En lysdiod fungerar som en vanlig diod, men dessutom lyser den. Oftast är det långa benet plus. Lysdioder används som markeringar på radio- och TV-apparater, mobiltelefoner, kameror, skyltar och mycket annat. Trafiksignaler är nu till stor del lysdioder. En framtida användning tror man blir bakljus på bilar. Lysdioder är mycket mer energisnåla än lampor. Lysdioder finns i flera färger. Röda, gröna och gula är vanliga.

De betecknas ofta LED = Light Emmittant Diode.

Transistor

Transistorn räknas som en av största uppfinningarna någonsin. De är grunden för datorer och en mängd andra produkter. De finns överallt där det finns elektronik: Radio, TV, telefon, navigeringssystem, kodlås, betalkort, leksaker, larm osv.

En transistor kan se ut på olika sätt. Alla har tre ben. De kallas e (emitter), b (bas) och k (kollektor). Transistorn leder ström mellan kollektor och emitter, men bara om det kommer in en liten ström på basen. Därför kan transistorn användas som strömbrytare. Den kan slå till och från upp till 100 miljoner gånger på en sekund. Sådan kapacitet behövs t ex i dagens datorer. Transistorn kan också användas som förstärkare. En liten strömförändring i basen blir en stor strömförändring i kollektorn. Vad som är e, b och k framgår av kataloger. Det kan t ex vara som på bilden. Benen vid ritningar är alltid vända mot dig. Det är viktigt att transistorn kopplas in på rätt sätt.

Kondensator

Kondensatorer kan laddas upp, men med mycket mindre laddning än t ex ett batteri. En kondensators laddningsförmåga (kapacitans) mäts i Farad, F. Det är en stor kapacitans, som därför delas i tusendelar och heter förstås millifarad. Även denna delas i tusendelar och heter då mikrofarad, µF.

Kondensatorer som är större än ca 1 µF är oftast elektrolytkondensator. Det innebär bl a att den måste vändas åt rätt håll.

En kondensator består av två plattor som är isolerade från varandra. De kan laddas upp utan att elektroner hoppar från den ena till den andra plattan. Eftersom avståndet mellan plattorna oftast är litet, är luft inte lämpligt som isolator. I stället använder man t ex plast eller keramik.

IC-krets

IC-kretsar, integrerade kretsar, är liksom transistorn en av förra århundradets största uppfinningar. Den uppfanns i början på 1960-talet. Den består av transistorer, dioder, motstånd och andra komponenter som är ihopbyggda redan på fabriken. Kretsarna kan göras mycket små. Från början lyckades man bygga in något tiotal transistorer och andra komponenter i en IC-krets eller chip. Sedan har antalet ökat hela tiden. På 80-talet passerades gränsen en miljon. Nu har 100 miljoner passerats. En IC-krets kan innehålla en hel dator, en förstärkare, radio eller annat hel- eller halvfabrikat. Vissa yttre komponenter måste oftast anslutas. Man måste kanske kunna reglera något eller visa något på en display eller något ska höras eller matas in. Antal anslutningsben varierar från några stycken till några tiotal. IC-kretsar som kan programmeras kallas processorer.